Vanliga frågor
Här samlar vi de vanligaste frågorna som vi får om strålning och hälsa:
Jag har hört att strålningen från mobiltelefoner/mobilmaster, trådlösa datornätverk (WiFi), m.m. är för svag för att kunna påverka människokroppen, stämmer det?
Nej. Man trodde länge att det endast var uppvärmningseffekten från mobiltelefoner, trådlösa datornätverk m.m. som utgjorde själva risken med denna strålning. Idag finns det dock omfattande forskning som visar påverkan på levande organismer vid effekter som ligger långt under de nivåer då man får någon betydande uppvärmning. Läs mer under fliken Gränsvärden.
Vi har ju en myndighet (Strålsäkerhetsmyndigheten) som ska säkerställa att produkter som avger strålning är säkra och inte kan skada människor och miljö. De säger ju att mobiltelefoner, trådlösa datornätverk m.m. är ofarliga och man inte behöver vara orolig. Kan man inte lita på myndigheten?
Nej. Strålsäkerhetsmyndighetens information till allmänheten baseras på en granskning av forskningsläget som görs av ett så kallat ”vetenskapligt råd”. D
etta råd har flera medlemmar med koppling till mobilindustrin och annan industri (se artikel) som tjänar pengar på produkter som avger strålning. Det kan förklara varför de utelämnar de flesta vetenskapliga rapporter som visar på risker när de gör sina årliga sammanställningar.
Om mobiltelefoner och annan trådlös teknik hade varit skadlig, så hade det väl märkts på en ökad ohälsa hos befolkningen och att många fler får cancer etc?
Precis som med tobaksrök eller andra skadliga ämnen, så kan det ta tid innan skadeverkningar visar sig. När det gäller till exempel cancer av mobiltelefoner så tyder nuvarande forskning på att det kan ta omkring 10 år eller mer innan man ser relaterade skador.
Ibland hör man att t ex förekomsten av hjärntumörer inte ökat senaste åren, men det stämmer inte. Senaste cancerstatistiken från Danmark visar till exempel 50 % ökning av cancer i hjärna eller centrala nervsystemet under perioden 2003 – 2012 (se artikel).
När det gäller annan ohälsa hos befolkningen så tyder mycket även där på en kraftig försämring. T ex så ser man en kraftig ökning av sömnproblem hos barn och ungdomar. Mellan 2006 och 2011 mer än fördubblades antalet barn och ungdomar upp till 19 år som fick sömnmedel, enligt siffror från Socialstyrelsen (se artikel).
Nyligen rapporterades även att 9 av 10 barn i skolan lider av huvudvärk (se reportage)
Detta är bara några exempel på ohälsa som ökat kraftigt i samhället parallellt med införandet av olika trådlösa system.
Hur kommer man enklast undan strålningen?
Det enklaste sättet att få kortare eller längre paus från strålningen är att ta sig från tätort till t ex landsbygd eller skog, där chansen är som minst att utsättas för strålning från mobilsändare eller annan trådlös teknik.
Ett enkelt test visar hur mycket strålnivån kan skilja mellan centrum och bara någon mil utanför stan.
I experimentet på bilden gjordes mätning längs en slinga i en medelstor svensk småstad (Jönköping) från centrala delarna av staden ut till ett friluftsområde utanför staden och tillbaks till centrum igen.
Den röda kurvan nedan visar hur stark strålning (2G, 3G, Wifi, DECT m.m.) som registrerades längs med slingan. Notera de låga värdena i skogspartiet längst till vänster på bilden.
